Ställberg 1977
Fotografi
Ställbergs gruva, Ställberg
1977
Foto
Hans Erixson
Text
Carl Oscar Sjögren
Medverkande
Namn på personerna som fotograferats kommer uppdateras
Lyssna till intervju av Göta Karlsson och Harry Åkerström som arbetade vid Ställbergs gruva Av Jonas Gren, Sara Parkman och Henrik Allesson
Ovetandes om vad som skulle ske i Ställberg 1977, fotograferade Hans Erixson gruvarbetet ovan och under jord, skolbarn på rast och visning av guldklocka i arbetarlängorna.
Bilderna är tagna några månder innan Kinnevik AB, med dåvarande VD:n Jan Stenbeck, beslutade att lägga ner gruvan för gott och använda vinsterna på den nya digitala marknaden. Gruvan som på 50-talet var europas djupaste järnmalmsgruva var inte längre tillräckligt lönsam på världsmarknaden. Konkurrensen blev omöjlig från expanderande gruvor i bl.a. Brasilien och Australien med dåligt betald arbetskraft.
Faktumet var här, en hundraårig gruvdrift i Ställberg var över. Det lilla samhället stod chanslöst mot den globala ekonomins krafter, ett samhälle som vid den tiden hade omkring 500 innvånare med affär, tågstation, föreningsliv, bönhus, idrottsplats och skola.
Ställberg var inte ensam i sitt öde, hela Bergslagen en gång kallad “Sveriges klondyke” skakade i grunden. Nedläggningarna under 70- och 80-talet av gruvor, järnverk och kring-industrier slog hårt mot de flesta samhällena i trakten, Grängesberg och Norberg, Stripa och Stråssa. Tusentals personer förlorade sitt arbete, hus måste säljas billigt, familj och vänner tvingades flytta, dit det fanns jobb. En oro för framtiden drabbade området, om vi inte är en gruvbygd, vad är vi då? En fråga, som än idag stannat kvar.
Det som inte skulle kunna hända, skedde. Bergslagens 400-åriga gruvhistoria raserades under några decennier. En tid som gett många en ny hemtrakt med arbete och trygghet. En tid som slitigt ner kroppar och organiserat en stark arbeterrörelse. Gjort gruvägare rika. En tid som exporterat järnmalm till Hitler och koloniala slavhandlare under 1700-talet. En tid som byggt samhällen och bidragit avsevärt till skapandet av det svenska välfärdssamhället under 1900-talet. Den tiden var till ända.
Idag står gruvruiner och betonglavar kvar som vittnen bland bergen och ställer oss frågor över den tid som varit och den tid som är. Hur det är idag är en annan historia.
Ett stort tack till Hans Erixson för att vi får använda dina bilder. En ovärderlig dokumentation av personer, liv och arbete i Ställberg 1977.
Bilderna är tagna några månder innan Kinnevik AB, med dåvarande VD:n Jan Stenbeck, beslutade att lägga ner gruvan för gott och använda vinsterna på den nya digitala marknaden. Gruvan som på 50-talet var europas djupaste järnmalmsgruva var inte längre tillräckligt lönsam på världsmarknaden. Konkurrensen blev omöjlig från expanderande gruvor i bl.a. Brasilien och Australien med dåligt betald arbetskraft.
Faktumet var här, en hundraårig gruvdrift i Ställberg var över. Det lilla samhället stod chanslöst mot den globala ekonomins krafter, ett samhälle som vid den tiden hade omkring 500 innvånare med affär, tågstation, föreningsliv, bönhus, idrottsplats och skola.
Ställberg var inte ensam i sitt öde, hela Bergslagen en gång kallad “Sveriges klondyke” skakade i grunden. Nedläggningarna under 70- och 80-talet av gruvor, järnverk och kring-industrier slog hårt mot de flesta samhällena i trakten, Grängesberg och Norberg, Stripa och Stråssa. Tusentals personer förlorade sitt arbete, hus måste säljas billigt, familj och vänner tvingades flytta, dit det fanns jobb. En oro för framtiden drabbade området, om vi inte är en gruvbygd, vad är vi då? En fråga, som än idag stannat kvar.
Det som inte skulle kunna hända, skedde. Bergslagens 400-åriga gruvhistoria raserades under några decennier. En tid som gett många en ny hemtrakt med arbete och trygghet. En tid som slitigt ner kroppar och organiserat en stark arbeterrörelse. Gjort gruvägare rika. En tid som exporterat järnmalm till Hitler och koloniala slavhandlare under 1700-talet. En tid som byggt samhällen och bidragit avsevärt till skapandet av det svenska välfärdssamhället under 1900-talet. Den tiden var till ända.
Idag står gruvruiner och betonglavar kvar som vittnen bland bergen och ställer oss frågor över den tid som varit och den tid som är. Hur det är idag är en annan historia.
Ett stort tack till Hans Erixson för att vi får använda dina bilder. En ovärderlig dokumentation av personer, liv och arbete i Ställberg 1977.