Residens:  scenkonst, musik, konst, klubb, föreläsning, workshop Ställbergs gruva med omnejd
Sommaren 2014
Medverkande
Amine Hocine, musik 
Olle Norås, skulptur/ radio
Lena Kimming, dans
Eva Agorelius, musik/performance
Sara Parkman, musik/performance
Xenia Krisiin, musik, installation
Jonas Gren, poesi/telemarketing
Frida Sandström, text/samtal
Veine Bartos, scenografi
Alexandra Wingate, koreografi
Eric Sjögren, musik/installation
Karin Hedlund & Pedram Seddighzadeh, arkitektonisk installation
Karin Linderoth, form/publikation
Carl-Oscar Sjögren, performance/sociala skulpturer
Olof Melander Lange, ljusdesign/scenografi
Kristoffer Liljedahl, installation/psykoanalys
Agneta Ekman Wingate, fotografi/performance
Hans Berg, live-DJ
Yvonne Sjögren, performance
Joel Nordström, dramaturgi
Lisa Junghanns, landskapsarkitektur
Rickard Ljungdahl Eklund, installation
Olof Enar Nordin, DJ
Malou Zilliacus, installation
Rasmus Persson, ljud och ljus
Haroon Natan, föreläsning
Josefine Björk, performance


Produktion
The non existent Center  / Ställbergs gruva 

Under sommaren 2014 arbetade ett tjugotal konstnärer vid Ställbergs Gruva. Den publika presentationen gjordes under Hope Tourist Center den 17-20 juli. Där gick det att ta del av konstnärligt utforskande arbeten under ett ramverk som ställde frågor kring hoppet, döden och turismen; ett undersökande av drömmar, begär och destinationer i en senkapitalistisk värld.

Eva Agorelius

Jag skriver musik utifrån piano och sång och intresserar mig för att experimentera med scenrummet och min roll som scenperson. Lucy K är resultatet av min vistelse i Ställberg 2013. Lucy dagdrömmer, kämpar med existensen och försöker orientera sig bland kommersialismens välpaketerade drömmar – däribland vad Jan Stenbeck serverade genom att starta ZTV efter att ha stängt ner Ställbergs gruva 1977. Vad drömmer vi om och varför? Illustrerar våra drömmar det vi verkligen längtar efter? Hur skiljer vi på drömmar och pekpinnar och vilket av det levererades till Lucys TV-soffa och bultande tonårshjärta? Vilket utrymme finns att drömma kollektiva drömmar i ett samhälle präglat av konkurrens? Där CV-böcker tipsar om att tänka “Jag AB”. Där människor reduceras till instrument och PR-industrin laddar varor med mänsklighet. Jag laborerar vidare med dessa frågor, bland annat utifrån boken “Lyckliga i alla sina dagar” av Nina Björk.

Johanna Adebäck

Johanna Adebäcks arbete baseras på, och görs i relation till, etablerade system och mönster i vår vardag, deras begränsningar och möjligheter. Genom att främst fokusera på sociala och fysiska strukturer, som till exempel språk och arkitektur, upptäcker, observerar, och erbjuder hennes verk alternativa uppfattningar av dessa system som vi har skapat, men också måste anpassa oss till. Genom att anta olika roller såsom organisatör eller utövare, resulterar hennes processer ofta i en samling av kunskap och erfarenhet i form av platsspecifika och tidsbaserade verk.

Xenia Kriisin

Xenia Kriisin är en göteborgsbaserad musiker med bakgrund i jazz och improvisation som tänjer på popmusikens gränser. Live präglas Xenia Kriisins musik av djärvhet och oväntade vändningar och en förmåga att låta varje konsert ta sig dit den vill utan tyglar. I centrum finns sångrösten men också det sparsamma sound som hon utvecklat med cittra och synthbaspedal. “Under vistelsen kommer jag experimentera med visuell konst och interaktiv konst. Jag vill undersöka och skapa utifrån platsen, historien och människorna som bor och besöker festivalen.”

Malou Zilliacus

Malou Zilliacus är genusvetare, scenkonstnär, litteraturbesatt och studerar för tillfället skådespeleri på en dramatisk högskola. Hon är finlandssvensk hemma från Åbo och har tillbringat minst en månad sammanlagt på Viking Lines fartyg. Hon fascineras av den (g)råa, sublima känsla hon sällan upplevt någon annanstans. Så mycket sprit, folk, ensamhet, rutiner, liv och vatten. Av och an mellan Sverige och Finland, mellanläge, oupphörligt. (Nästa sommar drömmer hon om ett VL-residens i minst en vecka.) I gruvan kommer hon att utforska dammens möjligheter att agera spelplats för denna ofta föraktade östersjökultur. Genom att korsbefrukta floden Styx dödliga allvar med Viking Lines hoppfulla taxfreeutrop blir det förhoppningsvis både kryssningsklirr och kritik. Detta ska hon göra med hjälp av bl.a. idolerna-musorna-författarna Clarice Lispector och Inger Christensen. Om och i språkdyningar, produktionsvågor och konsumtionssvall. Kring och i vatten.

Bästa passagerare, välkomna till dammen! Hyvät matkustajat, tervetuloa lammikkoon!

Frida Sandström

Konstnär och journalist, verksam vid Skogen i Göteborg där jag ansvarar för dokumentation och kunskapsdelning, för det konstnärliga arkivet och i höst även för en konstnärlig undersökning av samtalet. Jag arbetar med frågor om gemensam historieskrivning och -läsning och de dialektiker och koreografier med vilka dessa frågor berörs, och vilka människor som ingår däri. Tillsammans med min egen kropp och andras intresserar jag mig av hur en företeelse förflyttas utanför den plats där den äger rum (eller in i denna), vilka som den kan nå och hur.

Lena Kimming

Jag har ett intresse för aktivt beslutsfattande och deltagande både för aktör och publik i dans, teater, konst och jobbar gärna med improvisation och interaktiva verk. I olika grupper medverkar jag som performer och/eller medskapare och jag koreograferar i soloform. Jag är dansare och är verksam i både Sverige och UK. Jag har en BA Dance Theatre och MA Creative Practice från Laban och Independent Dance i London.

Olle Norås

Jag tänker på skogen och vidder och fjäll. Tänker på ansatser och naiva visioner om något stort. Kanske religion. Motstånd.

Jag gör skulpturer och målningar. Jag gör också motstånd och bråkar. Detta hör inte nödvändigtvis alltid ihop med mitt konstnärliga arbete men är en grund i vem jag är så det hör ju visst ihop. Men jag blir stressad ibland över att det inte har en starkare koppling. Jag tänkte mycket på någon sorts dödsrike förut. Vet inte hur mycket det spelar in längre. Helvetet skapar vi ju konstant här på jorden så då finns väl dödsvandringen också mitt för vår blick.

Karin Hedlund och Pedram

Seddighzadeh

Karin är nyexaminerad arkitekt från Chalmers Tekniska Högskola med ett intresse för att undersöka material och digital design. Hon är medgrundare till galleriet RUM26 och konstgruppen YATF och har tidigare arbetat på White Arkitekters huvudkontor, hos Urban Future Organisation och som handledare på mastersnivå vid Chalmers Arkitektur.  Pedram är arkitekt med stort intresse för digital design och tillverkningsmetoder. Han har studerat arkitektur på Chalmers Tekniska Högskola och TU Delft i Holland. Pedram har tidigare arbetat på GXN, forskningsavdelningen av 3XN Arkitekter i Köpenhamn och Dsearch, White Arkitekters utvecklingsgrupp för digital design i Stockholm, samt som handledare på Chalmers Arkitektur.  På Hope Tourist Center lyfter de fram spår som tiden har lämnat på gruvan genom att introducera mönster och dekorativa tillägg. I arbetet använder de materialet cellplast och en datorstyrd glödtrådsskärare.

Josefina Björk

Josefina Björk ska till hösten påbörja utbildningen i fri konst på Akademin Valand i Göteborg. Hon jobbar med performance och video och intresserar sig just nu för hästar och interaktiva performancetjänster. På sitt residency kommer hon fortsätta sitt arbete med olika typer av resor och guidning som hon påbörjade i Ställberg 2013 med verket “Björks Bergslagscharter”.
www.interaktivavideor.se

Lisa Junghanns

Lisa Junghanns from Berlin is on her way to becoming a landscape architect with influences from city planning and focus on environmental issues. Her work for >hope tourist center< explores thoughts about possible or impossible future landscapes for the Ställbergs mine, inspired by the statistical death sentence of the municipality prognosticated to happen within 50 years. Related to the project thematic >hope death and tourism< her work captures various future scenarios in simplified sketches. Instead of giving answers, the open approach >what would happen if…< is used as a starting point to create a reflective playground and raise questions about the specific site in relation to society, environment and history.

Sara Parkman

Sara Parkman är folkmusiker. Lite som Kalle Moreus junior fast queerfeminist och tuffare. Efter år på lantlig folkhögskola, kunglig musikhögskola och köksundervisning från dina favorit-tanter och gubbar är hon nu proffs på sin diciplin och leverar svensk anti-nationalisk folkmusik på ett svängigt och tjusigt vis. Under residenset i Ställberg kommer Sara arbeta med fäboden som utopi, musikmatriarkat och anti-nationalistisk kampmusik.

Jonas Gren

Jonas Gren är skrivare. Han skriver dikt, prosa och journalistik om sådant som djur, språk och kartor. Han gav ut sin första poesibok, Lantmäteriet, tidigare i sommar på förlaget 10TAL Bok. Under festivalen läser han ur ett nytt diktmanus, kallat Överallt ska jag vara i centrum, vilket till stor del bygger på Socialdemokraternas och Moderaternas framtidsvisioner. Jonas tror att det går att skapa ett bättre samhälle, men att det aldrig kommer att bli riktigt bra – med någonting. Det är liksom svårt, men ändå vackert, alltihop, tycker han.

Veine Bartos

Examen i Inredningsarkitektur och möbeldesign från Konstfack 2013. Bakgrund inom fotografi med studier på Högskolan för Fotografi. Praktiserande arkitekt, formgivare och scenograf. I mina arbeten visar jag ofta intresse i mänsklig perception, sinnenas förmåga att förstå rum. Rummets audiella kvaliteter är för mig särskilt intressanta och med hjälp av rumsakustiska fenomen och vetskaper förstärka rummets karaktär och syfte. Under våren har jag tillsammans med Jonathan Wahlstedt bland annat gjort scenografi till ”Det dåliga samvetet” på Dramalabbet i Stockholm och koncept och formgivning till Andreémuseet i Gränna. Medverkar även i kulturföreningen Samspel med ansvar för för formgivning, konst och scenografiska inslag. Samspel är aktuell med festival på Ekerö utanför Stockholm.

Eric Sjögren

Musiker, ljuddesigner och konstnär från Bergslagen. Jag strävar att utföra, strävar att uppleva, strävar mot absurda mål men mest är jag trött efter att sträva. En del av TNECs konstnärliga ledning och är tillsammans med sin bror Carl-Oscar Sjögren initiativtagare till konstgruppen The non existent Center och Ställbergs Gruva.

Karin Linderoth

Karin arbetar med publikation, kommunikation och dokumentation utifrån ett kritiskt designperspektiv. Frågor om format, förpackning och innehåll och olika typer av gränssnitt står i centrum. Karin arbetar också med designprocesser och -produkter i relation till sociala live-händelser. Under Hope Tourist Center experimenterar hon med visuell kommunikation och information och poesiutgivning i call-center-format, och bearbetar frågor kring vad som händer när en plats blir en destination. Vad är det som reduceras och blir till i skapandet av ett varumärke?

Karin har en MFA i Design från HDK i Göteborg och Kunstakademiets Arkitektskole i Köpenhamn.

Maria W Horn

Maria w Horn is a composer and performer of electronic and experimental music. Her music is characterised by slowly changing clusters and a pulsating, hypnotic atmosphere. Raw synthesis is sculpted with minimalistic precision, then often layered and distorted trough systems of feedback. In live performances Maria often works with visual improvisation and live projections using super-8 projectors, video feedback and more.

Kristoffer Liljedahl

Kristoffer Liljedahl är en del av gruppen The non nxistent Center. Kristoffer har en bakgrund i psykologi, med ett särskilt intresse för psykoanalys. I synnerhet är han ansvarig för projektets köksfrågor, men han ansvarar också för ett undersökande av möjliga strukturer för hopp och förändring. I sitt konstnärliga projekt driver han ett labb där han experimenterar med olika mättade lösningar för att skapa kristallstrukturer. Arbetet kommer att visas materiellt under festivalen, men går att följa redan idag på http://hopeforcrystals.tumblr.com/.

Alexandra Wingate

I am interested in how culturally determined symbols, signs, notions and ideologies become internalized and part of the “languages” (movement, gestures, codes) we use to express ourselves. I am interested in the process of how this happens, but primarily my interests lies in what this means for the sense of “self”. In my recent work I have looked at these issues by exploring what happens when the commercial enters the realm of the personal and problematizes the commodification of complex human states / behaviors such as sexuality and well-being. I also work with production, curating and process facilitation in KOLT – a creativity workshop, and since 2012 as a part of TNEC artistic direction and project group.

Yvonne Sjögren

Min färd har pågått under lång tid, på landsbygden och i glesbygden i synnerhet. Ställer mig frågor hela tiden. Hittar en plats där frågorna tas om hand, inte skrattas åt. Går ner till järnvägen och ställer mig demonstrativt!
Stanna då! Tåget, tiden, tankarna, vart är vi på väg?

Joel Nordström

Jag studerar till dramatiker och dramaturg på Stockholms Dramatiska Högskola, och har sedan tidigare en kandidatexamen i teatervetenskap. Jag skriver och regisserar scenkonst, med en strävan mot representation och perception snarare än handling och linjaritet. Under residenset 2014 arbetar jag dramaturgiskt med Hope Tourist Centers program och tilltal, interaktionen mellan besökarnas olika bakgrunder, samt relationen mellan platsen och verken. Min förhoppning är att vi ska nå bortom konsten som pose och återerövra den maktposition att förändra vår omgivning som stulits från oss.

Rickard Ljungdal Eklund

Rickard Ljungdahl Eklund är nyexaminerad fri konstnär från Akademin Valand  i Göteborg. Till Hope: Tourist Center ska han påbörja ett projekt under alter-egot Svartmålaren, en målerifirma som endast målar svart, samt fortsätta arbetet med skulpturparken “Ormkonungens Rostiga Trädgård” som anlades på gruvområdet sommaren 2013.
svartmalaren.tumblr.com

Carl-Oscar Sjögren

Carl – Oscar intresserar sig för konflikten mellan avkoppling och politiskt engagemang under festivalen Hope Tourist Center. Hur kan turismindustrin som fenomen förstås i relation till det f.d. gruvsamhället Ställberg?. Att resa till Ställberg och Hope kan formuleras som en paus från sin egen vardag och samtidigt som ett besök i någon annans vardag. I Ställberg finns en vardag där skolan, affären och tågstationen alltid är stängd. Orkar vi (turisten) tänka på landet utanför staden eller vill vi helst koppla av där och äta en autentisk lingonparfait?

Carl-Oscar Sjögren är producent, konstnär och regissör uppväxt i Skrikarhyttan utanför Nora. Carl-Oscar  är en av initiativtagarna till Ställbergs Gruva och konstgruppen The non Existent Center. Carl-Oscar intresserar sig för geografi och grupperingar. Och konflikter mellan estetik, ekonomi och etik.

Teenage Dream

Post-apokalyptisk högromantik
Ljud: Mats Erlandsson
Ljus: Eric Sjögren