Processen - om tillblivelsen av ett nytt offentligt verk i Ljusnarsbergs kommun 





Carl-Oscar Sjögren undersöker tillsammans med The non existent Center och Statens konstråd den offentliga konstens tillblivelse, värde och dilemman. 


Vilka angelägna och kritiska frågor kan konsten metoder ombesörja i relation till historien och dagens levnadsvillkor i Ljusnarsberg?

I den lilla Bergslagskommunen Ljusnarsberg med krympande befolkning finns ingen kulturförvaltning eller officiell tjänst som ansvarar över den offentliga konsten, det byggs sällan nytt med 1%-rekommendationen för investering i konst. Här uppstår både en brist och möjlighet att agera i.

Vi ställer oss frågorna:  hur kan ett offentligt verk skapas under dessa förutsättningar, vem bestämmer egentligen över den offentliga konsten i kommunen? Frågor om ägande och styrning. Och kanske de svåraste frågorna:  Vad är ett meningsfullt offentligt konstverk i Ljusnarsberg idag, vems livsvillkor och igenkänning bör existera i verket?

Processens innehåll och form bearbetas och kommer gestalts i samarbete med personer, grupper och organisationer från kommunen och andra platser. 

I den undersökande fasen samlas information till gestaltningar genom att bland annat:

  • Kartlägga och analysera den befintliga offentliga konsten i Ljusnarsberg kommun. Överväga vad som räknas som offentlig konst och inte. Vilken betydelse har tex minnesplatser och utsmyckningar i sammanhanget?  
  • Intervjuer och samtal med personer från den kommunala förvaltningen, föreningslivet och privatpersoner kring frågor om offentlig konst, offentligheter och existentiella frågor om den gemensamma livsmiljön. Vad är en god livsmiljö och vad är en ond livsmiljö?
  • Analysera styrning och förvaltningsstruktur för den gemensamma livsmiljön och den offentliga konsten från ett statligt, regionalt och kommunalt perspektiv. Specifikt undersöka förhållandena i Ljusnarsbergs kommun.
  • Iaktta med jämnt svävande uppmärksamhet, associera utan mål. Vara på kalhyggen och i gammelskog. Vandra i bykärnor och utkanter. Höra på berättelser om sorg och drömmar. Följa outbyggda älvar och fördämda vatten. Blicka mot vindkraftverk. Lyssna efter tranorna. Sitta i gruvruiner. Susa fram på nylagd asfalt. Samtala på gatan och i kommunhuset. Fantisera om schakten och leta efter bränd mark.




Ovan det kopparfäragade vattnet fann Mårten ”Finne” Nilsson, från Torneå, den första kopparmalmen i trakten år 1624 och ett samhälle började sin resa. Sägnen säger att han fick en säck säd som belöning och att han bestraffades med blindhet för att ha avslöjat Bergsfruns skattgömma.


Louis De Geer, även kallad den svenska industrins fader, finansierade den första koppar- gruvan år 1628 och en 300-årig gruvepok tog sin början i Ljusnarsberg. Under 1600-talet deltog Sverige i 30-åriga kriget och från västvärlden påbörjades en global industrialism. Nya landområden koloniserades av kronan i Sapmi och Drottning Kristina gav De Geer tillåtelse att bygga ett slavfort i svensk regim i Cabo Corso år 1650, beläget i nuvarande Ghana.Foto: Henrik Allesson



Foto: Mohamed Albaz
Gående Efata det senaste omtalade offentliga verket i kommunen av konstnären Torsten Molander 1999. Foto Mohammed Albaz


 Porträtt av Drottning Kristina. Tidigare hängde målningen i Kristinasalen, på det nu nedlagda stadshotellet. Arkiverad i kommunhusets källare. Målad av David Bäck 1649, kopierad 1954 av  konstnären Gunnar Wigh.  Foto Henrik Allesson

Besöksadress
︎
Gruvvägen 5
714 92 Kopparberg

Instagram
︎
@stallbergsgruva

Facebook
︎
/stallbergs.gruva

Postadress
︎
Björksjön 64
712 91 Hällefors