Pågående
          arbete







Studio Supersju





2022 kommer Studio Supersju till Ställberg för andra sommaren i rad: förra årets förstudie ligger till grund för ett nytt, platsspecifikt och permanent vävt verk som ska tillverkas på plats.


Studio Supersju bildades 2016 och består av sex stycken vävare: Arianna Funk, Siri Pettersson, Vega Määttä Siltberg, Mirjam Hemström, Ia Centerhall och Miriam Parkman. Tillsammans verkar de för väven i en ny tid.

Gruppen blev 2018 års stipendiater av Cathrine von Hauswolffs stiftelse med motiveringen: Om vi vill att kunskap om olika hantverk ska finnas kvar i Sverige, måste vi också värna om den. Studio Supersju gör en uråldrig vävtradition samtida och bidrar även därmed till att ge den en framtid. 2020 vann de Design S i kategorin Textil med motiveringen: Ett högklassigt textilt hantverk som utifrån uråldriga hantverkstraditioner skapar ett modernt uttryck och en design som bidrar till ett mer hållbart förhållningssätt till tingen i sig.

Till Ställberg kommer nu Studio Supersju för andra sommaren i rad: förra årets förstudie ligger till grund för ett nytt, platsspecifikt och permanent vävt verk som ska tillverkas på plats. I den gamla matsalen ställs vävstolar upp och rummet förvandlas till ateljéer, där besökare och personal vid Ställbergs gruva kan få en tydlig inblick i process och tillverkning. Genom att synliggöra processen och bjuda in till konstverkets födelse, förkortas tankebanan mellan industri och hantverk - det som en gång var en självklar del av gruvans drift där råmaterial bröts för hand och skickades vidare till förädling. Gruppen inspireras av platsens historia och berättelser, samt estetiken där industriellt förfall blandas med nyrenoverade rum och dess tillhörande idéer och engagemang.

Arbetet pågår på plats under vecka 23 och 27. Den 3e september kommer verket invigas i samband med produktionen Tal till nationen. Under hela sommaren kan man ta del av en utställning i foajén med verk av Studio Supersju och i gamla matsalen kan besökare titta in i det pågående vävarbetet.


www.supersju.com 
@studiosupersju








Processen - om tillblivelsen av ett nytt offentligt verk i Ljusnarsbergs kommun 





Carl-Oscar Sjögren undersöker tillsammans med The non existent Center och Statens konstråd den offentliga konstens tillblivelse, värde och dilemman. 


Vilka angelägna och kritiska frågor kan konsten metoder ombesörja i relation till historien och dagens levnadsvillkor i Ljusnarsberg?

I den lilla Bergslagskommunen Ljusnarsberg med krympande befolkning finns ingen kulturförvaltning eller officiell tjänst som ansvarar över den offentliga konsten, det byggs sällan nytt med 1%-rekommendationen för investering i konst. Här uppstår både en brist och möjlighet att agera i.

Vi ställer oss frågorna:  hur kan ett offentligt verk skapas under dessa förutsättningar, vem bestämmer egentligen över den offentliga konsten i kommunen? Frågor om ägande och styrning. Och kanske de svåraste frågorna:  Vad är ett meningsfullt offentligt konstverk i Ljusnarsberg idag, vems livsvillkor och igenkänning bör existera i verket?

Processens innehåll och form bearbetas och kommer gestalts i samarbete med personer, grupper och organisationer från kommunen och andra platser. 

I den undersökande fasen samlas information till gestaltningar genom att bland annat:

  • Kartlägga och analysera den befintliga offentliga konsten i Ljusnarsberg kommun. Överväga vad som räknas som offentlig konst och inte. Vilken betydelse har tex minnesplatser och utsmyckningar i sammanhanget?  
  • Intervjuer och samtal med personer från den kommunala förvaltningen, föreningslivet och privatpersoner kring frågor om offentlig konst, offentligheter och existentiella frågor om den gemensamma livsmiljön. Vad är en god livsmiljö och vad är en ond livsmiljö?
  • Analysera styrning och förvaltningsstruktur för den gemensamma livsmiljön och den offentliga konsten från ett statligt, regionalt och kommunalt perspektiv. Specifikt undersöka förhållandena i Ljusnarsbergs kommun.
  • Iaktta med jämnt svävande uppmärksamhet, associera utan mål. Vara på kalhyggen och i gammelskog. Vandra i bykärnor och utkanter. Höra på berättelser om sorg och drömmar. Följa outbyggda älvar och fördämda vatten. Blicka mot vindkraftverk. Lyssna efter tranorna. Sitta i gruvruiner. Susa fram på nylagd asfalt. Samtala på gatan och i kommunhuset. Fantisera om schakten och leta efter bränd mark.




En varningsskylt vid f.d. kopparfältet i Kopparberg. Fyndigheterna upptäcktes av den finska drängen Mårten “Finne” Nilsson 1624. Sägnen säger att han fick en säck säd som belöning. Louis De Geer även kallad "den svenska industrins fader" initierade gruvbrytningen och en 300-årig gruvepok tog sin början. De sista gruvorna i kommunen lades ner under 70-talet.
Foto: Henrik Allesson



Foto: Mohamed Albaz
Gående Efata det senaste omtalade offentliga verket i kommunen av konstnären Torsten Molander 1999. Foto Mohammed Albaz


 Porträtt av Drottning Kristina. Tidigare hängde målningen i Kristinasalen, på det nu nedlagda stadshotellet. Arkiverad i kommunhusets källare. Målad av David Bäck 1649, kopierad 1954 av  konstnären Gunnar Wigh.  Foto Henrik Allesson

Besöksadress
︎
Gruvvägen 5
714 92 Kopparberg

Instagram
︎
@stallbergsgruva

Facebook
︎
/stallbergs.gruva

Postadress
︎
Björksjön 64
712 91 Hällefors