“För att komma till en främmande ort måste du hela tiden passera hemtrakter”

9 berättare från Ljusnarsbergs kommun, från big bang till 2070 på engelska, svenska och arabiska.

Föreställningen startar med en gemensam bussfärd från Folkets hus i Kopparberg, via Ställdalen och når Ställbergs gruva, där publiken bjuds på husmanskost, lyssnar på live-musik och berättelser.

För att göra den här resan möjlig har konstgruppen The non existent center vid Ställbergs gruva pratat med ett 50 tal av de 4 900 personer som lever i Ljusnarsberg idag, unga och gamla, nyanlända och boende sedan flera generationer.

Det har blivit många möten, fikastunder och middagar. Det ni tar del av är ett resultat av alla dessa samtal, som har handlat om alltifrån hembygder och minnen till industrier, hjortronmyrar, krig, vedhuggning, tvivel, relationer, flykt, språk och framtid.

En fråga har hela tiden återkommit. I hela världsrymden– som är så stor och så gammal, och där framtiden kan bli precis hursomhelst: var finns den punkt där det känns som att tillvaron hänger ihop? Var finns punkterna där vi känner igen oss? Där tryggheten finns?

Frågan är: Var i världen känner du dig hemma?

Här kan du läsa manuset som PDF (version 2015). 


Tack till
Agneta Wingate, Ahmed Abuzeid, Alina Pöchhacker, Anders Carlsson, Annmari Lööf, Bahman Sehatlou, Benjamin Danielsson, Birhane Mehari, Björn Öringbäck, Camilla Topuntolli, Christer Pilblad, Dainius Razumas, David Bijloo, Dennis Fältström, Edolf Andersson, Emma Melin, Erika Sigvardsdotter, Eva Agorelius, Ewa-Leena Johansson, Fredrik Lusth, Fröydis Dahlö, Gustav Ågerstrand, Hani Shabanpour, Hans Hedborg, Hans Larsson, Haroon Natan, Hendrik Bijloo, Ibrahem Jakoub, Inger Aftonljus, Inger Hilding, Isak Edberg, Ivan Bilokin, Jan-Erik Näslund, Joel Holmdahl, Joel Mathson, Joel Nordström, Jonathan Silén, Jörgen Dahlström, Josefin Eriksson, Jude Marroush, Karin Wouda
Katja Roselli, Lena Berglund, Lennart Eriksson, Lisa Junghanns, Lisa Lindmark, Maria Danielsson, Maria Draxler, Markus Melin, Mats Erlandsson, Mikael Wiström, Minna Roselli, Miriam Mathson, Moa Vahlstedt, Olle Norås, Oscar Kristensson, Pia Gyll, Robin Dalström, Roger Carlsson, Roine Tarander, Simon Magnusson, Stefan Noreman, Sue Fagrell, Sune Karlsson, Theo Rosengren, Ulf Hilding, Valter Nordqvist, Viveca Sjödell, Yngwe Wigert, Yvonne Karlsson, Yvonne Sjögren, Svenska Postkodlotteriets lottköpare, ABF Kopparberg, Bergslagsspelen, Bredsjö Kulturkooperativ, Konstfrämjandet Bergslagen och Riks, Kopparbergar ́n, Kulturcaféet Ställdalen, Ljusnarsbergs församling, Ljusnarsbergs konstklubb, Ljusnarsbergs kyrkokör, Lådan i Kopparberg, Radio Ljus, Rikkenstorp, Skogen, Stickcaféet i Kopparberg, Ställbergs och Ställdalens byalag.

Med stöd av Kulturbryggan, PostkodLotteriets Kulturstiftelse, Ljusnarsbergs kommun och Region Örebro län.

Utan er alla hade det här aldrig blivit av.


Engelska 

“You will always have to pass familiar places in order to arrive to a foreign place”

9 voices from the municipality of Ljusnarsberg, from Big Bang to the year 2070, in English, Swedish and Arabic.

Performers and narrators: Deema Marroush, Harry Åkerström, Ingela Bornström, Ing-Marie Ekman, Mohammad Albaz, Stephanie Stjärnlöv,Robert Johansson, Ulrika Bornström och Göta Karlsson.

The performance starts with a mutual bus trip from the community center (Pärlan/ Folkets hus/Rostvändaregatan 1) in Kopparberg through Ställdalen and arrives at Ställberg mine where the audience will share a traditional meal, and listen to live music and stories.

To make this journey possible The art group The Non Existent Center has talked to about 50 of the 4900 people living in Ljusnarsberg, young and old, recently arrived and residents for several generations. There have been many meetings, coffees and dinners, and what you will experience is a part of all of these conversations. We have talked about everything from home towns to the memory of industries, about cloud berry marshes, war, wood chopping, doubt, escape, languages and the future.

One question always retuned – In the universe, that is so big and so old and where the future can end up becoming precisely anything and everything: where is that point where it feels as if existence makes sense? Where are the places where we recognise ourselves? Where safety lies?

The question is: Where in the world do you feel at home?